Det har varit en tung helg. Ett år efter massakern i Norge har vi alla återigen i tanken varit med om det förfärliga skjutandet på ön där ungdomar i glad samvaro mötte en svårt störd våldsverkare ute för att döda. Livet för de överlevande blir aldrig som förr, de kommer aldrig att känna samma tillit till människor.
I slutet av 60-talet bodde jag tre år i Denver och har fortfarande vänner och bekanta där. Mina tankar går till dem och alla boende i Colorado som i slutet av förra veckan drabbades av en ny masskjutning. James Holmes hade planerat det väl under en längre tid: samlat på sig vapen och ammunition och valt en fullsatt biosalong som scenen för massmord.
Vi vet att Anders Breivik hade spelat våldsamma dataspel i flera år. Skjuta människor i dataspel var del av hans träning inför massakern. Många forskare är säkra på att hos människor med sårbart psyke kan nätvåldet -- blodiga dataspel och våldsamma splatterfilmer -- snedvrida tänkandet och verka avtrubbande.
I dag börjar förhören med James Holmes. Han, precis som Anders Breivik, var en ensamvarg. Utan vänner och med familjen bosatt långt borta. Man kan gissa att även denne unge man har använt mycket tid till våldsamma dataspel och annat nätvåld. Det finns unga mördare i vårt land som förklarat sitt dåd med att att de "ville känna hur det är att döda på riktigt". Kanske ville James Holmes känna hur det är att skjuta många människor, på riktigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar