Ojämlikhet, vad gäller kön, ras och ekonomi, är ett av vår tids stora problem, sa Marin Alsop när hon nyss dirigerade konserten
Last Night of the Proms som nyss sändes i teve. Hon är själv ett exempel på avgrundsdjup ojämlikhet. Traditionen med Last Night of the Proms är 120 år gammal och Marin Alsop från Baltimore är den enda kvinnan som har dirigerat i det sammanhanget. Hon gjorde det första gången för några år sedan och så nu igen. Vi måste arbeta för en mer jämlik och rättvisare värld för kvinnor, sa Marin Alsop också. Ja, det måste vi, för det finns mycket att göra.
En som stred för kvinnors jämlikhet med mannen var engelska fembarnsmamman Emmeline Pankhurst som ledde en grupp kvinnor i kampen för kvinnlig rösträtt. Suffragetter var det namn som kvinnorna fick av en journalist i tidningen
Daily Mail år 1906. Det var tänkt som en nedsättande benämning men kvinnorna tog den till sig: de som stred för kvinnlig rösträtt var speciella, modiga, envetna.
|
Emmeline Pankhurst |
Problemet med mrs Pankhurst var att hon såg suffragetterna som militanta soldater. Hon manade kvinnorna att kasta sten, tända eld på byggnader, förstöra brevlådor, placera ut bomber med mera. Det man inte hade fått genom att använda fredliga medel skulle man erövra med våld. De stridande kvinnornas villkor -- ideliga fängelsevistelser, hungerstrejker som bemöts med tvångsmatningar, äkta män som överger dem, barn som tas ifrån dem -- illustreras i filmen
Suffragette.
Det finns inget okontroversiellt bruk av våld. Suffragetternas bruk av våldshandlingar kan inte försvaras. De kunde ha tagit till sittstrejker, namninsamlingar, massdemonstrationer och annat. Ändå var det deras orädda kamp som banade vägen för kvinnlig rösträtt. På kvinnodagen den 8 mars ska jag duka middagsbordet i violett, vitt och grönt som var suffragetternas färger.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar