Barry Schwartz har skrivit en bok med titeln The Paradox of Choice. Han delar upp mänskligheten i maximerare och gott-nog-människor. Maximeraren lägger enorma ansträngningar på att hitta den bästa teven: han går till flera butiker, intervjuar experter, tar reda på allt som finns att veta om teve. Han gör allt för att försäkra sig om det bästa köpet. Medan gott-nog-människan kanske går hem till kompisen och tittar på hans apparat. Om den är bra, köper han en likadan.
Maximeraren köper kanske en produkt av högre kvalitet än gott-nog-människan. Men den gör honom inte lycklig. Han plågas där han sitter framför sin superperfekta teve för han tänker på hur mycket tid och arbete han har lagt ned. Och ändå kan han inte vara säker på att han fick det bästa. Borde han ha frågat ytterligare någon? Har kanske en bekant köpt något bättre? Kommer det en ny exklusiv teve nästa månad?
Den som måste ha det bästa blir aldrig nöjd. Han eller hon kommer hela tiden, på alla områden, att spana efter något annat. Medan gott-nog-människan inte lägger mycket tid på sitt köp, skaffar en fullt godtagbar produkt och är belåten.
Det bästa är fiende till det bra, lyder ett uttryck. Helt säkert är att vi blir lyckligare om vi skruvar ner våra förväntningar och nöjer oss med en bra vara. Istället för att jaga upp den allra bästa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar